Vad är emotionellt instabil/borderline personlighetsstörning?

Vad är IPS och BPS?

Text hämtad ur boken “Overcoming borderline personality disorder: a family guide for healing and change.” Valerie Porr, (2010). New York: Oxford University Press.

Svensk översättning, Johan Steczkó, DBT-teamet, Örebro.

 

Att få diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning är ofta det första steget för din närstående att få hjälp och rätt behandling och förhoppningsvis det första steget för dig att få återhämtning. Många patienter har träffat olika behandlare och fått olika besked om vilken diagnos de har. Det kan bero på att det är svårt att fastställa diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Ibland finns det en samsjuklighet, vilket betyder att andra diagnoser som t.ex. depression, social fobi, ätstörning existerar samtidigt som man har IPS. Ibland kan det dock vara så att andra diagnoser döljer IPS. Det är t.ex. vanligt att personer med IPS får diagnosen ”bipolär sjukdom” eller ADHD istället.

 

Borderline eller emotionellt instabil personlighetsstörning?

Inom psykiatrin används två olika diagnossystem och det finns därför två olika benämningar eller namn på samma diagnos. Utifrån ett diagnossystem heter diagnosen borderline personlighetsstörning (BPD) och utifrån det andra diagnossystemet kallas diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS).

Professionella som arbetar med DBT föredrar att använda diagnosen emotionellt Instabil personlighetsstörning (IPS) eftersom den beteckningen tar fasta på patientens centrala problem: de instabila känslorna. Diagnosen borderline är också stigmatiserad, belagd med många fördomar. Fördomar som uppstod ur frustrationen över att man inte visste hur man skulle behandla patienten som fått diagnosen. Idag finns det flera alternativa behandlingar!

Inom psykiatrin används dock DSM-systemet, det diagnossystem som använder termen borderline personlighetsstörning. Termen borderline skapades i början av 1900-talet och syftade till att informera om att patientens svårigheter befann sig mitt emellan de på den tiden två stora diagnosgrupperna, neuros och psykos. Idag vet vi att det finns fler diagnoser och termen borderline är inte längre relevant.

 

Personlighetsstörning

Det som du behöver känna till om begreppet personlighetsstörning är att det betyder att din närstående har ett mönster av beteenden som har funnits under en längre tid. När vi pratar om någons personlighet, pratar vi om personens typiska sätt att agera, känna, tänka och relatera till sig själv och sin omvärld. Eftersom beteende har funnits under en längre tid påverkar de personens mående, agerande och personens relationer. Begreppet personlighetsstörning är inte den mest beskrivande termen. Begreppet kan få dig att tänka att det är något fel på personens personlighet, att problemen är inbillade, att personen inte är behandlingsbar eller att personen kommer ha livslånga problem.

 

Diagnosen

Eftersom de flesta är diagnostiserade utifrån DSM-systemet går vi igenom de nio kriterierna som ingår i diagnosen borderline personlighetsstörning.

Det finns alltså nio kriterier och fem eller fler ska vara uppfyllda för att man ska kunna sätta diagnos.

  1. Rädsla att bli övergiven
  2. Kraftiga humörsvängningar
  3. Impulsivitet
  4. Problem med ilska
  5. Återkommande självmordsförsök eller självskadebeteende
  6. Mönster av instabila och intensiva relationer
  7. Kronisk tomhetskänsla
  8. Instabil självkänsla
  9. Stressrelaterade paranoida tankar eller dissociativa symto

Eftersom personen ska uppfylla minst fem av nio kriterier kan det bli över 100 olika varianter av samma diagnos. Två personer diagnostiserade med borderline kanske bara har två kriterier gemensamt. De olika kriterierna går att koka ner till fem huvudområden av instabilitet. De fem områdena är: instabilitet i känslor, relationer, beteenden, tankar (kognitioner) och identitet.

 

Instabilitet i känslor

Inom området instabilitet i känslor ingår följande kriterier; att personen har kraftiga humörsvängningar (kriterium 2) samt problem att hantera ilska (kriterium 4).

Att ha instabila känslor innebär att din närstående åker en känslomässig berg- och dalbana. Ena stunden är din närstående glad för att utan vidare känna intensiva negativa känslor. Många anhöriga känner sig precis som de närstående förvirrade över att känslorna kan ändras så fort.

Känslor som är särskilt svåra för de närstående är sorg, skam, ensamhet, rädsla, och ilska som är riktat mot dem själva. Kanske kämpar din närstående med dessa känslor? Det är en utmaning för både dig och din närstående. Den positiva aspekten av att ha en hög känslomässig instabilitet är att din närstående förmodligen är mer sensitiv och omtänksam mot andra personer och mot djur. Har man en hög känslighet är det också högre sannolikhet att man agerar utifrån sina värderingar och det man vill att ens liv ska stå för.

 

Instabilitet i relationer

Inom området instabilitet i relationer ingår följande kriterier; rädsla att bli övergiven (kriterium 1) samt mönster av instabila och intensiva relationer (kriterium 6).

Kanske är du med och åker berg- och dalbana tillsammans med din närstående? När er relation är bra är det frid och fröjd. Din närstående känner sig sedd och uppskattad. Men när en osämja dyker upp så blir relationen konfliktfylld, kaosartad och din närstående drar sig undan.

Personer med IPS hamnar lätt i konflikt med sin omgivning, konsekvensen blir att personen får ett litet socialt nätverk. Det är vanligt att den närstående är livrädd för att bli lämnad eller övergiven. Det kan föra med sig konsekvenser som att leva kvar i ett kärleksförhållande som inte är bra för personen. Många personer med IPS är ofta snabba att uppfatta signaler på att någon är på väg att lämna dem (även om det är falsklarm) och ibland kan de hota med att de ska ta sitt liv eller skada sig för att få personen att stanna. De är ofta inte medvetna om hur stressande det kan vara för dig att höra sådana hot. Din närståendes fokus är på att slippa hotet om att bli lämnad.

Relationen kan också präglas av passiva färdigheter i att hantera egna problem. Det kan handla om en låg tilltro till sin egen förmåga men också ett sätt att göra dig delaktig. Problemet är bara att du som anhörig lätt blir överinvolverad och får lite utrymme för dina egna behov. Ingen orkar vara involverad på heltid i någon annans liv och det slutar ofta med att den anhörige drar sig undan. Det innebär att den närstående inte uppnår sitt mål och situationen upplevs som skrämmande för den närstående.

En del personer med IPS pendlar alltså mellan att känna stark glädje, kärlek till de anhöriga för att i nästa stund känna en sådan starkt ilska att de håller på att explodera. Personer med IPS kan vara känsliga för detaljer som kroppsspråk och tonläge. De kan känna sig ensamma om de upplever irritation eller att de får bristande stöd och uppmärksamhet.

Den positiva sidan av myntet är att personer med IPS ofta är uppmärksamma på de personer och/eller djur som står dem nära. De kan bry sig om hur du mår och relationer är av står betydelse för dem. Innerst inne vill de ha mer närhet och inte mer avstånd till andra personer.

 

Instabilitet i beteenden

Inom området instabilitet i beteenden ingår följande kriterier; impulsivitet (kriterium 3) återkommande självmordsförsök eller självskadebeteende (kriterium 5).

Impulsivt känslostyrda beteenden är vanligt hos personer med IPS och ett av grunddragen i IPS. Att göra något impulsivt betyder att du gör något utan att tänka på dess konsekvenser. Impulsiva beteenden kan innebära att de närstående t.ex. köper ett husdjur på impuls, byter bostad, lånar ut pengar, handlar något de inte har råd med mm. Att köpa husdjuret kändes som det enda rätta, men sedan har de inte tänkt på vem som ska ta hand om djuret när de kommer på att de vill börja gå en utbildning. Andra impulsiva beteenden kan vara att personen med IPS spenderar mycket pengar, utsätter sig för sexuella risksituationer, kör vårdslöst i trafiken, hetsäter, anväder droger för att få bort en känsla av tomhet eller för att återhämta sig från stress.

Det är viktigt att här komma ihåg att personen utför de impulsiva beteendena utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. De gör det inte för att sabotera avsiktligt.

Andra exempel på impulsivt beteende är självskadebeteende och självmordsförsök. Ungefär 80 % av patienterna som är diagnostiserade med IPS ägnar eller har ägnat sig åt någon form av självskadebeteenden. Ungefär 75 % av de närstående med IPS har någon gång försökt att ta sitt liv. Något som självklart är mycket stressande för de som finns i omgivningen.

Som du har förstått finns det en mörk sida av att bete sig impulsivt. Den ljusa sidan är dock att personen som är impulsiv kan vara spontan, rolig att ha att göra med, vara villig att ta risker och utforskar nya sakar. Person blir på så vis kreativ och det brukar vara en egenskap som är uppskattat hos andra.

 

Instabilitet i tanken (kognitiv instabilitet)

Inom området kognitiv instabilitet ingår följande kriterier; Stressrelaterade paranoida tankar eller dissociativa symptom (kriterium 9).

Vid hög stress kan personen med IPS få tankar om att andra försöker sabotera för personen på olika sätt. Personen kan få förföljelseidéer. Personen kan också fastna i ett oflexibelt tänkande om sig själv, om andra och om omvärlden. Det förekommer då tankar i termer av ”rätt och fel”, ”bra och dåligt”, ”vän eller ovän” eller ”allt eller inget”.

En del närstående (inte alla) har dissociativa symptom. Ett exempel på låggradig dissociation är när du t.ex. kör bil hem från jobbet och du inte lägger märke till hur det ser ut runt omkring dig. Man kan säga att du har ett tunnelseende och kanske inte ser att de har satt upp en ny vägskylt. Vi har alla i perioder dissocierat låggradigt. Personer som dissocierar ofta gör det när de pratar som saker som väcker starka känslor. Vad som väcker starka känslor hos din närstående är individuellt. Det kan handla om prestation inför ett skriftligt prov eller det kan hända att personen förknippar något som t.ex. en lukt, ett ljud, ett samtalsämne med en svår mobbningssituation eller ett överfall. Dissociation har samma funktion som självskadebeteende då det hjälper personen att sänka den intensiva känslan.

 

Instabilitet i självbilden

Inom området instabilitet i självbilden ingår följande kriterier; kroniska tomhetskänslor (kriterium 7) och instabil självkänsla (kriterium 8).

Att personer med IPS har svårigheter i att veta vem man är och vad man står för är en naturlig följd av att ha instabila känslor och instabila relationer. Om din närståendes känslor är kaotiska och personen följer impulser och sådant som inte blir bra för personen själv på lång sikt är det inte så svårt att lista ut att din närstående har svårt att veta vem han eller hon verkligen är. Vem är jag om jag gör saker som varken blir bra för mig själv eller andra?

Om man inte förstår sina egna känslor, har stormiga relationer och svårigheter att minnas vissa händelser i din historia på grund av höga känslomässiga påslag kan det vara svårt att få en bild av vem man är. Upplevelsen av att ha en instabil självbild går ofta hand i hand med upplevelsen av tomhet. Det är svårt att beskriva vad en tomhetskänsla är. När vi frågar patienterna om de kan känna sig tomma brukar de antingen nicka ett tyst jakande svar eller så säger de nej. En tomhetskänsla kan beskrivas som en känsla av att inte vara någon alls eller att du inte existerar. Tomhetskänslor är en av orsakerna till att din närstående kan ha så svårt att avsluta en relation och att hon/han är livrädd för att bli lämnad. Personer med IPS kan definiera sig själva genom den person som de är i relation till. Därför kan det kännas som de inte vet vem de är när en relation tar slut.

Låg självkänsla är ett resultat av att inte nå sina mål. Många personer med IPS har på grund av impulsivitet och starka känslor inte kommit dit de ville i livet. Många anhöriga känner sig tvungna att hjälpa sina närstående med många vardagliga sysslor, den typen av hjälp kan vara nödvändig och den kan också vidmakthålla den låga självkänslan om det pågår under för lång tid, eftersom din närstående förmodligen blir mer passiv.

 

Är IPS en sjukdom?

Nu när du har läst om alla symptom som karakteriserar IPS är det några till viktiga saker du behöver veta. IPS är inte en sjukdom. IPS är en samling av känslor, tankar och beteenden som påverkar den psykiska hälsan och skapar negativa konsekvenser i din närståendes liv. Det finns gott om forskning som visar att grunddragen i IPS består av en känslomässig sårbarhet och impulsivitet. Detta är personlighetsdrag som mer eller mindre existerar hos de flesta människor.

IPS är alltså ett tillstånd med varierande svårighetsgrad snarare än en sjukdom som du antingen har eller inte har.