DBT vid överkontrollerad personlighetsstil

Radikalt öppen Dialektisk beteendeterapi (RO DBT):  En ny behandlingsmetod för Anorexia Nervosa

Text: Martina Wolf-Arehult
DBT-teamet, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

 

Introduktion och bakgrund

Radikalt öppen Dialektisk beteendeterapi (RO DBT) är en KBT- och DBT-baserad psykoterapeutisk behandlingsmetod som utvecklades av Prof. T. Lynch för personer med en överkontrollerad personlighetsstil och psykisk ohälsa.
Prof. Lynch utgår ifrån att människors personlighetsstil spelar en avgörande roll både för utveckling, vidmakthållande och behandling av psykisk störning, depressiva tillstånd kan t.ex uppträda efter en manisk fas eller en förlossning, medan andra typer av depression kan vara ett resultat av de upprepade svårigheter som en personlighetsstil leder till. Endast de former av psykisk ohälsa där ett samband antas finnas med just den överkontrollerade personlighetsstilen bör behandlas med RO DBT. En noggrann bedömning av personlighetsstil bör alltså alltid föregå en behandling med RO DBT. Det finns forskning som visar att RO DBT kan vara en effektiv behandling för t.ex depression (Lynch et al., 2007) och anorexia nervosa (Lynch et al., 2013).
I samhället ses ofta ”kontroll” som något eftersträvansvärt, men det kan bli för mycket av det goda…
En överkontrollerad personlighetsstil kännetecknas av stark rigiditet och ett överdrivet kontrollbehov, svårigheter att uttrycka genuina känslor och utveckla varma relationer samt svårigheter att visa ett flexibelt och anpassningsbart beteende. Ständiga jämförelser med andra utlöser negativa känslor, samtidigt som självkritik och perfektionism liksom avundsjuka, bitterhet och ensamhet blir till problem.
Motsatsen till detta skulle vara en impulsiv och underkontrollerad personlighetsstil som ofta återfinns hos patienter med t.ex emotionell instabilitet och en Borderline Personlighetsstörning (BPS). Standardformen av DBT, som utvecklades av Prof. M. Linehan, har visat sig vara en effektiv behandling av BPS (Linehan, Comtois et al., 2006).

Vad vet vi om ätstörningar?

Det finns olika typer av ätstörningar. De vanligaste är anorexi, bulimi och ätstörning utan närmare specifikation.

Anorexi kännetecknas av att personen uppvisar ett restriktivt ätbeteende och bantar eller fastar på ett sätt som leder till undervikt. Beteendet beror på en stark rädsla för att öka i vikt och bli tjock. Sjukdomsinsikten är ofta begränsad eftersom personens uppfattning om den egna vikten och utseendet är förvrängd. Självkänslan påverkas starkt av vikt och kroppsform. Både ångesttillstånd, hopplöshet och nedstämdhet samt tvångsmässigt beteende återfinns hos denna patientgrupp; ofta blir personen alltmer tvångsmässig när undervikten ökar. Anorexi leder till en starkt förhöjd risk för att dö. Det finns en konsensus kring att det behövs nya och effektivare metoder i behandlingen av Anorexia Nervosa.

Bulimi kännetecknas av återkommande hetsätningar och försök att bli av med maten (kalorierna) genom att t.ex kräkas. Liksom vid anorexi påverkas självkänslan starkt av vikt och kroppsform. Även hos patienter med bulimi är det vanligt att känslor av hopplöshet och nedstämdhet uppstår, ibland drar sig personen också undan eftersom hen skäms för sina problem och har svårt att hantera situationer där måltider ingår. KBT-baserad psykoterapi rekommenderas i första hand för patienter med bulimi.

Ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS) innebär att det inte går att specificera vilken typ av ätstörning det handlar om. Symtomen hos en person med en UNS-diagnos kan likna en bulimisk eller anorektisk störning, men uppfyller inte kriterierna fullständigt och/eller avviker på något sätt.

Information om RO DBT

RO DBT integrerar, liksom standard DBT, många terapeutiska och teoretiska riktningar: Inlärningsteori, kognitiv terapi, dialektisk filosofi och zenbuddhistisk filosofi. I RO DBT tillkommer dessutom den meditativa traditionen som kallas för sufism. Hittills har RO DBT huvudsakligen använts för patienter med kronisk depression och anorexia nervosa (se även ”Information och bakgrund”).

RO DBT erbjuds i öppenvård för patienter med anorexia nervosa på Ätstörningsenheten vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala (Prof. Lynch har erbjudit RO DBT i öppenvård för patienter med kronisk depression samt i heldygnsvård för patienter med anorexia nervosa). Följande behandlingskomponenter ingår i RO DBT programmet i Uppsala:

  • Individualsession en per vecka med fokus på överkontroll och färdigheter i Radikal öppenhet under total ca 33 sessioner
  • Individualsession en per vecka under inledande behandlingsveckor med fokus på regelbundet och tillräckligt ätande (denna behandlingsinsats är specifik för ätstörningspatienter och används inte i öppenvård för patienter med depression)
  • Färdighetsträning i grupp två timmar (en paus på ca 25 min. tillkommer) per vecka under 33 veckor som innehåller fem moduler:
  1. Medveten närvaro i RO-version (6 sessioner)
  2. Känsloreglering i RO-version (8 sessioner)
  3. Stå-ut med obehag i RO-version (1 session)
  4. Relationsfärdigheter i RO-version (8 sessioner)
  5. Radikal öppenhet (8 sessioner)

Repetition (2 sessioner)

  • Telefon coaching enligt överenskommelse och vid behov
  • Konsultationsteam: terapeuter och gruppledare träffas en gång i veckan för konsultation och kvalitetssäkring. Alla behandlingsbeslut tas i teamet.

I RO DBT lär sig patienten olika färdigheter för att bättre kunna nå personliga livsmål. I likhet med standard DBT finns en klar målhierarki där livshotande beteenden prioriteras när de förekommer för att minska risken för själdestruktiva handlingar. I andra hand fokuseras alliansbrott och möjligheterna att reparera alliansen, medan fokus i tredje hand läggs på beteenden som är kopplade till den överkontrollerade personlighetsstilen.

Under behandlingen tränar patienterna bland annat på att förbättra förmågan att släppa på kontrollen när situationen så kräver, att vara radikalt öppna och våga prova på nya saker för att skaffa erfarenheter som tillåter personlig utveckling, att lära sig aktivera sitt fysiologiska trygghetssystem vilket underlättar för personen att visa genuina känslouttryck och sociala signaler, att kunna ta emot korrigerande feedback för att utvecklas och öka förmågan till effektivt beteende samt att skapa varma relationer och öka känslan av samhörighet. Samtidigt som patienten arbetar med att förändra beteenden och tankemönster, är det viktigt att se fördelarna med en god förmåga till kontroll och lära sig att älska sin egen personlighetsstil.

 

För mer information: martina.wolf@akademiska.se; Tel.nr.: 070-611 70 11

 

Referenslista :

  • Linehan, Comtois et al. (2006)
  • Lynch et al. (2007)
  • Lynch et al. (2013)
  • Lynch, T. (in press)